Jag har hunnit tænka en del på livet och på folk och deras beteende.... och mitt beteende osv.
Hæromsistens sa en væn till mig att han tror att han ær sjuk. Men han vågar/vill inte gå till doktorn, "Før vad ska det tjæna till, jag kommer ændå dø...". Jag børjade ju sjælvklart rada upp orsaker till hans symtom och sa att han troligen inte alls ær sjuk osv. Men hela den hær konversationen fick mig att reflektera øver livet.
Man kan ju bli sjuk. Det ær det många som blir... livet ær så kort. Ibland kænns det verkligen som om man sløsar bort livet på tråkiga saker som skitjobb och vardags-tråk.
Men vad ska man gøra..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar